Reinhard Demoll
| Reinhard Demoll | |
| Född | 3 december 1882[1] Kenzingen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 25 maj 1960[1] (77 år) München |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Freiburgs universitet  |
| Sysselsättning | Zoolog, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Münchens universitet |
| Utmärkelser | |
| Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset (1954) Hedersdoktor vid Münchens universitet Bayerska förtjänstorden Hedersdoktor vid Karlsruher Institut für Technologie | |
| Redigera Wikidata | |
Reinhard Demoll, född 3 december 1882 i Kenzingen, Tyskland, död 25 mars 1960 i München, var en tysk zoolog, som var professor vid Tekniska högskolan i Karlsruhe och senare vid veterinärfakulteten vid universitetet i München. Han var även direktör för biologiska försöksanstalten och för institutet för insjöforskning i Langenargen vid Bodensjön. Han har i sina arbeten behandlat sinnesorganen hos evertebrater och fiskars biologi.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Demoll gick på läroverket i Konstanz. Efter att ha tagit gymnasieexamen studerade han medicin och zoologi vid Albert-Ludwigs-Universität Freiburg. År 1907 doktorerade han där under handledning av August Weismann. Han blev sedan forskningsassistent till Johann Wilhelm Spengel vid Zoologischen Institut vid Universitetet i Giessen. Redan 1908 habiliterade han i Giessen i zoologi.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]År 1914 utnämndes han till professor i skogszoologi vid Tekniska universitetet i Karlsruhe. År 1918 utnämndes han till fakulteten för veterinärmedicin vid universitetet i München, där han blev professor i zoologi och fiskvetenskap. Samtidigt blev han ordförande för Hofer Institut Wielenbach, Teichwirtschaftliche Versuchsanstalt. På hans initiativ grundades Institut für Seenforschung und Seenbewirtschaftung Langenargen 1918 och togs i drift 1920.
År 1920 utnämndes han till geheimeråd för sina tjänster. Han valdes till dekanus vid universitetets fakultet för veterinärmedicin flera gånger. Hans goda akademiska rykte återspeglas också i det faktum att han valdes till rektor för universitetet under läsåret 1931/32. År 1933 disputerade Maria Gräfin von Maltzan, som senare blev motståndskämpe, under hans handledning på en avhandling om karpens näringsbiologi och fysiologi.[2] Läsåret 1934/35 var han också styrelseordförande för Studentenwerk München och som kommittéledamot för Gemeinsamen akademischen Instituts der Universität und der Technischen Hochschule für Leibesübungen.[3]
Efter andra världskriget spelade Demoll en nyckelroll i återuppbyggnaden av de bayerska universiteten som universitetskonsult vid bayerska statens utbildnings- och kulturministerium. Efter omorganiseringen av Reichsverband der Deutschen Fischerei 1949 till Deutscher Fischerei-Verband e.V., ledde Demoll föreningen som den sjätte presidenten från 1949 till sin död 1960. Han var också hedersordförande för Bayerischen Fischereiverbandes. Slutligen var han väsentligt involverad i grundandet av Vereinigung Deutscher Gewässerschutz och Gesellschaft für Ernährungsbiologie. Han betonade upprepade gånger behovet av en gemensam hänsyn till fiskeribiologi, dammhantering och avloppsbiologi. En särskilt angelägenhet för honom var kombinationen av teoretisk och tillämpad limnologi.
Vetenskapligt arbete
[redigera | redigera wikitext]Under sitt aktiva liv publicerade Demoll över 100 vetenskapliga artiklar i facktidskrifter, monografier och antologier. Förutom arbete med sensorisk fysiologi, andning, fåglars och insekters flygning, var hans forskning inriktad på fiskeribiologi, dammhantering och hydrobiologiska frågor. Hans studier om dammbefruktning kunde ge ny drivkraft åt dammhanteringen. Han utvecklade också målmedvetet metoderna för karpuppfödning. Hans praktiska arbete med öringodling främjade laxuppfödning i dammar och han undersökte också sambanden mellan fiskens hälsotillstånd och dess parasitangrepp. Med sina arbeten om rening av avloppsvatten satte han nya markeringar i miljöskyddet.
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Die Mundteile der solitären Apiden. Engelmann, Leipzig 1908 (Dissertation, Universität Freiburg im Breisgau, 1908).
- Über die Augen und die Augenstielreflexe von Squilla mantis. Lippert, Naumburg a. S. 1908 (Habilitationsschrift, Universität Gießen, 1908).
- Einführung in die mikroskopische Technik für Naturwissenschaftler und Mediziner. Quelle & Meyer, Leipzig 1913. (tillsammans med Siegfried Becher)
- Die Sinnesorgane der Arthropoden: Ihr Bau und ihre Funktion. Vieweg, Braunschweig 1917.
- Der Flug der Insekten und der Vögel: Eine Gegenüberstellung. Fischer, Jena 1918.
- Die Edelpelztierzucht. F. C. Mayer, München 1928
- Die Silberfuchszucht. F. C. Mayer, München 1925. – 3. überarbeitete Auflage 1930
- Der Wandel der biologischen Anschauungen in den letzten hundert Jahren: Rede zum Antritt des Rektorates, gehalten in der Aula am 21. November 1931 (= Münchener Universitätsreden. H. 23). Hueber, München 1931.
- Instinkt und Entwicklung. J. F. Lehmann, München 1933.
- Praxis der Aufzucht von Forellenbesatzmaterial. Schweizerbart, Stuttgart 1949.(tillsammans med Paul Steinmann)
- Heimat: Wandern und schauen in Berg und Tal. 2 Bände. Faunus, Basel 1953.(tillsammans med Paul Steinmann)
- 1954: Ketten für Prometheus. Gegen die Natur oder mit ihr? 248 Seiten, 23 Abbildungen. Verlag F. Bruckmann, München 1954.
- 1957: Bändigt den Menschen. Gegen die Natur oder mit ihr? 315 Seiten, 36 Abb., stark erweiterte 2. Auflage, Bruckmann 1957.[4]
Utmärkelser och hedersbetygelser
[redigera | redigera wikitext]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset, 1954- Hedersdoktor vid Münchens universitet
Bayerska förtjänstorden- Hedersdoktor vid Karlsruher Institut für Technologie
- 1916: Invald i Leopoldina (20 september 1916): Fjärde cirkeln av adjungerade, sektion 6 för zoologi och anatomi.[5]
- 1920: Geheimer Regierungsrat.
- 1948: Hedersdoktorat Dr. med. Veterinär. h.c. vid fakulteten för veterinärmedicin vid universitetet i München.
- 1950: Hedersdoktorat Dr.-Ing. h.c. vid Tekniska universitetet i Karlsruhe.
- 1953: Hedersdoktorat Dr. med. h.c. vid den medicinska fakulteten vid universitetet i München.
- 1959: Bayerska förtjänstorden (3 juli 1959).
- 1961: Namngivning av Demollstraße i Münchendistriktet Neuhausen-Nymphenburg.
- okänd: Namngivning av Demollstraße i Wielenbach.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Reinhard Demoll, 22 augusti 2021.
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: demoll-reinhard, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Maria Gräfin von Maltzan (1909–1997). Eine Tierärztin im Widerstand. Von Johann Schäffer. in: Deutsches Tierärzteblatt, H. 10, 2008, S. 1332–1341. Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Vgl. Personenstand der Ludwig-Maximilians-Universität München, Winterhalbjahr 1934/35, Seiten: 9, 10, 17, 39, 58. PDF / 14,2 MB.
- ^ Demoll 1957 – Bändigt den Menschen, Umwelt-Sachbuch 1957, 315 Seiten, Dritte und letzte Auflage: 1960. Ketten für Prometheus von 1954 verfügt über 248 Seiten. - Siehe auch bei Anton Metternich und dort bei Professor Franz Joseph Dreyhaupt 2008.
- ^ Online-Mitgliederverzeichnis der Leopoldina.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hans Liebmann: Reinhard Demoll (3.12.1882-25.5.1960), in: Ludwig-Maximilians-Universität Jahres Chronik 1959/1960, Universitäts-Archiv: München, 1960, S. 12–13.
- Wiltrud Proske: Reinhard Demoll 1882–1960. Zoologe, Universitätsprofessor, Wissenschaftsorganisator. Cyprinus, Uehlfeld 2005, ISBN 3-00-014209-6 (Dissertation, Ludwig-Maximilians-Universität München).
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Reinhard Demoll.
|